Pappa kidnappade mig en morgon från skolan när jag gick i andra klass. Vi flög via ett annat land till hans hemland för att försvåra för mamma och polisen att stoppa planet. När mamma kom till skolan för att hämta mig, mötte pappas bror henne och förklarade att jag hade flyttat utomlands.
Några månader senare bilade mamma, morfar och min ena moster ner till staden jag bodde i utomlands och tänkte hämta hem mig. På något sätt fick pappa tyvärr reda på det, så han skickade iväg mig och farmor till en mindre ort utanför den stora staden. Vi fick inte ens träffas, mamma och jag.
Bodde kvar utomlands med pappa i flera olika städer ända till 7:e klass, då flyttade vi tillbaks till älskade Sverige. Nu fick jag träffa mamma jättemycket, inte bara varannan helg, utan ibland också under skolraster eller direkt efter skolan en stund, då hennes arbete låg väldigt nära min skola. Pappa fick inte ens reda på det, det var lugnast så.
Efter drygt ett år fick pappa jobb i en annan stad i Sverige, så det blev flytt igen. Nu kunde jag åka tåg själv och hälsa på mamma varannan eller var tredje helg. Det var alldeles för sällan, men väldigt mysigt och härligt. Mamma var nu omgift med hennes ungdomskärlek och efter initiala barnsligt arga utbrott på honom, började jag tycka riktigt bra om min bonuspappa. Han hade en dotter ur sitt första äktenskap som var några år yngre än jag. Så småningom fick mamma och hennes andra man två gemensamma barn, först kom en nyfiken flicka och året efter en egensinnig pojke. Underbara halvsyskon. Genom de blev min bonuspappas första dotter och jag ”kvartssyskon”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar